Inlägg märkta ‘Ico’

Själva hjärtesaken

Postat: 9 oktober, 2011 av Nirke i Allmänt
Etiketter:, ,

Jag fick lite prestationsångest här, nu när jag ska skriva mitt första inlägg i denna sprillans språngande sprättfärska blogg. Ska det bli något djupt? Kanske en betraktelse över bilden av kvinnor och män i spel, framtidsanalyser av kommande konsoler, tankar om varför det inte finns något riktigt som går upp mot ett hederligt fantasy-RPG eller något ilsket om hur piratkopieringen av spel förstör för oss allihop? Allt det här kommer jag förhoppningsvis återkomma till i framtiden. Men jag insåg helt nyss vad det första inlägget faktiskt borde handla om: vad det är som gör att jag har ett behov av att prata av mig om mitt spelande!

Jag har nämligen det slutgiltiga svaret på frågan! Den var nog ingen beredd på, men så är verkligen fallet. Hemligheten tror jag nämligen ligger i mitt eget medverkande. Fine, jag är inte ensam om att ha kommit till den här slutsatsen, men jag tror verkligen att det är där hemligheten ligger.

Det som skiljer att spela tevespel från annan kultur (- ja, den diskussionen kan vi också ta en annan gång) tror jag är just det här med att man är med hela tiden, till skillnad från när man läser en bok eller när man ser en bra film eller teveserie. Böckerna och allt det andra kan verkligen vara hur bra som helst, och jag kan skratta och gråta och bli generad och möjligen allt på samma gång, men när allt kommer omkring har jag där aldrig något eget ansvar att göra något åt saken. Helt annat med spelen; om jag inte gör så att hjälten överlever/skyndar sig/har ihjäl fulingen på slutet/slutar springa rakt in i väggar med mera med mera kan vad som helst hända! Om jag inte hade hjälpt The Hero of Ferelden – hade vi då någonsin fått något demonbarn? Om jag bara hade tvingat min lille son att gå och lägga sig i tid – hade han någonsin blivit kidnappad av en obegriplig tokfralla? Och om jag inte hjälper Ico ut ur borgen… ja vem vet vad som kan hända! Jag spelar roll!

Här har vi nog för övrigt ett nytt valspråk i vardande: Jag spelar, alltså spelar jag roll! Lite som en parafras på en berömd fransos. Och det är själva huvudpoängen, själva hjärtesaken. Att jag vill skriva av mig om spel och inte om böcker eller film handlar om att jag faktiskt här har ett mycket större behov av att få prata av mig, jag har ju varit med om handlingen själv och inte bara upplevt den genom någon annan.

Jag tror att jag har lagt någon typ av grund här för framtida framgångar.

Annonser